Symptom Diabetes Typ 1

Diabetes Typ 1 är en webbplats dedikerad till att sprida kunskap om diabetes typ 1 och hjälpa de som lever med denna sjukdom. Vi strävar efter att erbjuda pålitlig information om symtom, behandlingar och livsstilsförändringar som kan underlätta hanteringen av diabetes typ 1. Vårt mål är att stödja och informera personer med diabetes typ 1 för att hjälpa dem att leva ett friskt och lyckligt liv.

black smartphone beside white plastic bottle and black smartphone
black smartphone beside white plastic bottle and black smartphone
white digital device beside white pen
white digital device beside white pen

Sammanfattning av symtom

Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom som påverkar kroppens förmåga att producera insulin. De vanligaste symtomen inkluderar ökad törst och urination, konstant trötthet och viktminskning utan anledning. Människor med diabetes typ 1 kan även uppleva suddig syn, torr hud och frekventa infektioner. Andra symtom kan vara ökad aptit, svårigheter att läka sår och domningar eller stickningar i händer och fötter. Det är viktigt att uppmärksamma dessa symtom och söka medicinsk hjälp, eftersom obehandlad diabetes typ 1 kan leda till allvarliga komplikationer såsom ketoacidos eller njurskador.

Symtom

Vid obehandlad typ 1-diabetes kan du uppleva ett eller flera av följande symtom:

  1. Ökad törst och frekvent urinering.

  2. Konstant trötthet och svaghet.

  3. Illamående.

  4. Buksmärtor.

  5. Acetonlukt från munnen.

  6. Dimmig syn och synproblem.

  7. Snabb viktnedgång.

  8. Möjliga svampinfektioner i underlivet eller munnen.

Symtomens debut

Dessa symtom tenderar att utvecklas under en period av några månader. Om de uppträder gradvis kan de vara lätta att förbise. I tidiga skeden kan typ 1-diabetes hos vuxna ibland förväxlas med typ 2-diabetes om sjukdomen utvecklas över en längre tidsperiod.

Risk för ketoacidos

Obehandlad typ 1-diabetes leder till höga blodsockernivåer, vilket kan resultera i ketoacidos, en allvarlig tillstånd som kan vara livshotande om det inte behandlas. Dock tenderar de flesta att söka vård innan detta sker, eftersom symtomen är så påtagliga.

När och var ska jag söka vård?

Om du misstänker att du har typ 1-diabetes bör du omedelbart kontakta en vårdcentral eller en akutmottagning om det är efter kontorstid.

Du kan även ringa sjukvårdsrådgivningen på telefonnummer 1177 för att få råd om dina symtom och vägledning om var du kan söka vård.

Diagnos och utredningar

För att fastställa diagnosen typ 1-diabetes används flera olika blodprov:

  1. Blodsockertest: P-glukos är ett blodprov som mäter ditt aktuella blodsockervärde och kan vanligtvis tas med ett enkelt stick i fingret.

  2. HbA1c: Detta blodprov mäter genomsnittlig blodsockernivå över de senaste två till tre månaderna och kallas ibland för långtidssockerprov.

  3. Antikroppstest: Vid typ 1-diabetes bildar kroppen ofta antikroppar mot bukspottkörtelcellerna som producerar insulin. Ett blodprov kan användas för att upptäcka dessa antikroppar.

Uppföljning efter diagnos

Efter att du har fått diagnosen typ 1-diabetes kommer du att ha regelbunden kontakt med vården. Ditt vårdteam kommer huvudsakligen att bestå av läkare och diabetessjuksköterskor, och i början kommer du att träffa dem flera gånger om året.

Vid dessa besök kommer du att genomgå blod- och urinprov, samt ha ditt blodtryck och blodfetter kontrollerade årligen.

Ögonundersökning

För att upptäcka tidiga tecken på skador på näthinnans blodkärl, som kan vara asymptomatiska, rekommenderas regelbunden ögonbottenfotografering. Hur ofta du behöver dessa undersökningar beror på hur länge du har haft diabetes.

Efter undersökningarna

Efter varje provtagning eller undersökning kommer vårdteamet att informera dig om resultaten och hur du ska hantera dem. De kommer också att ge dig kontaktinformation om du skulle försämras eller behöver ytterligare hjälp.

Behandling av typ 1-diabetes

Behandlingen av typ 1-diabetes fokuserar på att kontrollera blodsockernivåerna och ersätta det bristande insulinet. Insulin hjälper cellerna att ta upp socker från blodet.

Det är vanligt att personer med typ 1-diabetes själva administrerar sina insulinsprutor, vilket vanligtvis inte utgör några problem.

Förståelse för hur det påverkar kroppen

Insulin är avgörande eftersom det hjälper kroppens celler att ta upp socker från blodet. Det som inte tas upp av cellerna lagras i levern och musklerna som glykogen.

I typ 1-diabetes har immunsystemet attackerat och förstört de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln, vilket resulterar i en brist på insulin. Detta innebär att blodsockret stiger och kan leda till bildandet av ketoner när cellerna börjar förbränna kroppsfett istället för socker.

Diabetes och dess olika former

Diabetes är ett övergripande begrepp för flera sjukdomar som leder till höga blodsockernivåer. Orsakerna bakom höga blodsockernivåer varierar mellan de olika formerna:

  1. Typ 1-diabetes: Bukspottkörtelns celler som producerar insulin är förstörda, vilket leder till en brist på insulin.

  2. Typ 2-diabetes: Cellernas känslighet för insulin minskar och bukspottkörteln minskar produktionen av insulin över tid.

  3. Graviditetsdiabetes: En form av typ 2-diabetes som kan utvecklas under graviditet och ofta återgår till normala blodsockernivåer efter förlossningen.

  4. LADA (Latent autoimmune diabetes of the adult): En långsam form av typ 1-diabetes som utvecklas hos medelålders och äldre individer med färre symtom.

Orsaker till typ 1-diabetes

Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom där kroppens eget immunsystem angriper och förstör cellerna i bukspottkörteln som producerar insulin. Orsakerna är inte helt klara, men det föreslås att vissa virusinfektioner kan utlösa sjukdomen. Ärftlighet kan också spela en roll.

Att leva med typ 1-diabetes

Det är fullt möjligt att leva ett bra och aktivt liv med typ 1-diabetes, även om det kan ta tid att anpassa sig till och acceptera sjukdomen. Att övervaka blodsockernivåerna och ta insulin kan initialt vara utmanande, men det blir med tiden en naturlig del av vardagen